Den driftige entreprenören och numera erkände kulturkonnässören Johan Staël von Holstein skriver tänkvärt om stordriftsfördelar i en krönika i Kinneviksfärens journalistiska flaggskepp Metro:
Norge behöver vår industri och vårt entreprenörskap och vi behöver deras olja. De borde vara med i EU och vi borde vara med i Nato. En sammanslagning skulle utgöra ett ypperligt tillfälle att se över våra politiska system, partipolitik och all annan byråkrati. Det finns säkert enorma effektivitetsvinster att uthämta vid en genomlysning.
Jag, som länge ansett att Norge bör bli svenskt, har inte svårt att instämma. Någon lyfte aspekten med att Sverige och Norge har var sitt kungahus, men detta torde inte bli något problem då det enkelt kan lösas medelst en personalunion. Prins Carl Philip, rättmätig tronföljare som skulle ha varit kronprins om det inte varit för en feministisk kupp, bör äkta den något äldre Märtha Louise av Norge.
Egentligen tror jag att Norge har mer att vinna på att bli svenskt än vice versa. Vem minns inte Björn Rosengrens välfunna uttalande att ”Norrmännen är ju egentligen den sista Sovjetstaten”? Det låg, och ligger fortfarande, en hel del i det konstaterandet. För ett historiskt perspektiv kan jag rekommendera den här artikeln i den alltför underskattade tidningen Contra. Hur det förhåller sig idag belyser följande kommentar till den norska regeringsförklaringen 2005, av chefredaktören för den kommunistiska Norrskensflamman:
– Politiskt ligger detta någonstans emellan vänsterpartiet och Kpml(r). Om man skulle be de två partierna regera Sverige nu.
Ett exempel på hur denna kommunistregim agerat kommer från denne junker Etzlers partikamrat, Ali Esbati:
Nu har den norska regeringen tänkt ut och lanserat en radikal lösning. Man har med omedelbar verkan beslutat att inga nya koncessioner ska ges till privata företag.
Det hela är fruktansvärt. Jag finner inga andra ord: Befria Norge!
Jacob Wibelius
Det här är intressant. Andra bloggar om: Johan Staël von Holstein, Norge, Metro, Nato, EU, entreprenörskap, Carl Philip, Märtha Louise, personalunion, tronföljd, succession, successionsordningen, Björn Rosengren, Sovjetunionen, Contra, Norrskensflamman, Flamman, Aron Etzler, Ali Esbati, kommunism, Vänsterpartiet
Eller så är i själva verket Sverige den sista kommuniststaten, jämte Vitryssland, Nordkorea och Kuba? Just den jämförelsen haltar förstås, men den nya ”mjuka” totalitarism som råder i det svenska samhället har medgivit en kontroll av befolkningen som inte ens Mussolini kunde drömma om. Tips: min bok ”Betongväldet – om socialdemokratins kontroll och maktfullkomlighet”. http://jesoderbaum.wordpress.com/2007/09/24/min-nya-bok-ar-ute-nu/